Hoppa till sidans innehåll

ABBA bildades på Ålleberg


Ni vet väl att ABBA eller rättare sagt Björn och Bennys första möte var efter en spelning på Ålleberg 5 juni 1965. Dom träffades efter spelningen på vägen upp till Ålleberg. Läs mer nedan och har någon bilder eller annat material från den spelningen så skicka in dom till mig. För visst är det lite roligt att grunderna till en världssucce lades på Ålleberg.
Utdrag ur "Bennys road to ABBA" av Carl Magnus Palm, Premium Publishing 2004

AS THE HEP STARS’ CARAVAN of Thunderbirds and Mustangs drove from folkpark to folkpark, it was inevitable that they sometimes ran into some of the many other artists that were on the road for the same reason. On Sunday, June 5 1965, The Hep Stars had an afternoon gig at the Ålleberg hill, three miles southeast of the town of Falköping. It was the third and last day of an event called the Ålleberg festival. The arrangers could be satisfied in the knowledge that they had booked two of the summer’s very biggest attractions: the wild pop band from Stockholm, but also the slightly more well-man- nered boys in a folk music band called the Hootenanny Singers, hailing from the town of Västervik.

The Hep Stars had just finished their 3 pm gig on this sunny afternoon. They were driving down the gravel road in their caravan of cars when they encountered the Hootenanny Singers’ vehicle, which was headed towards the festival area on the plateau atop the hill. The road was fairly narrow, so the cars all had to stop to let each other through. Cheerful greetings were exchanged: it was the first time that the groups had encountered each other on the road.

Här nedan ett utdrag ur artikel om ABBA och Hotenanny singers som fanns i tidningen Riksettan. Gå in och läs hela artikeln den är läsvärd. 
Den femte juni var de på väg till en spelning på Ålleberg. De hade ingen aning om var det låg. Men det gjorde Felle som egentligen hette Lennart Fernholm. Han var bandets sjätte medlem och funkade som ett slags turnéledare.
Han hade spelat med Little Gerhard och Rock-Ragge och jobbat som turnéledare åt Cliff Richard. Men han lämnade musiken för att ta hand om det praktiska. Det gjorde han bra.
Han visste var Ålleberg låg – några kilometer utanför Falköping mitt i Västergötland.
Dit körde karavanen med sin feta jänkare utan tak.
I början av sin karriär hade killarna åkt i en GMC pickup med en camper på flaket. Den var rätt gungig och killarna gillade den inte och kallade den för Aset.
Det stod Hep Stars med stora bokstäver på sidan och när gänget blev Sveriges mest populära band så fick inte bilen vara i fred. Den blev fullkomligt nedklottrad av namn, telefonnummer, adresser och hälsningar. De flesta var från tjejer men det hände också att killarna klottrade på bilen – förbannade över att deras flickvänner var mer intresserade av Hep Stars än av dem.
En del klättrade upp på taket och skrev.
Killarna bytte pickupen till en Folkabuss men när pengarna började rulla in så bytte de till några feta jänkare – Ford Mustang och Ford Thunderbird cabriolet. Killarna i Hep Stars gillade bilar – Svenne hade jobbat som chaufför – och som riktiga rockstjärnor kunde de inte åka omkring i en Folkabuss. De feta jänkarna passade bättre.
Bensinen kostade 79 öre och de lyxiga gungiga amerikanarna väckte uppmärksamhet på vägarna bland årets svenska nyheter Volvo 140 och Saab 96 med uppgraderad motor med 42 hästkrafter som gjorde att accelerationen från noll till hundra sänktes från tjugonio sekunder till tjugotre.
 
Den här söndagen i juni 1966 var en strålande sommardag. En sådan där dag som finns i Barnen i Bullerbyn med musik av Evert Taube.
Det hade regnat i Falköping både på fredagen och lördagen.
Det bekymrade Sture Hjelm. Han var polis i Falköping men han var också medlem i Falköpings Bollklubb som arrangerade de så kallade Ållebergsspelen.
Ålleberg låg sydost om Falköping. Det var platt ovanpå med branta sidor.
Här låg en segelflygskola och med några hangarer, baracker och en restaurang där man kunde käka falukorv och titta ut över Västgötaslätten. Där fanns en staty av konstnären David Wretling som föreställde en naken pojke med ett segelflygplan i handen.
Där uppe fanns stora fria gräsytor och det var ett perfekt ställe som tillfällig festplats.
Bollklubben behövde pengar och de hundra medlemmarna ställde upp gratis för att fixa arrangemanget.
Man hade två dansbanor, tombola, varm korv och Håvelands Tivoli från Emmaboda.
Det regnade som sagt på fredagen och lördagen. 
På fredagen kom det nittio personer.
Hjelm tänkte att det här går åt helvete.
På lördagen var det bättre. Då kom fem hundra men inte tillräckligt bra.
Om det inte kom fler på söndagen så skulle Hjelm få bekymmer.
Han hade hyrt in Sveriges två populäraste band – Hep Stars och Hootenanny Singers – till söndagen.
Hjelm hade hittat banden mest av en slump. Han hade pratat med en artistagent i Borås som sa:
– Vilken tur du har. Just den här söndagen har banden inga jobb. Det här får du inte missa. Du kan få båda.
Hjelm tyckte att de var hemskt dyra men slog till.
Om det nu fortsatte att regna så skulle det inte komma tillräckligt med folk för att betala killarnas gage. Vuxna betalade tjugo kronor i inträde och barn under femton gick in gratis. 
Sture Hjelm var rätt nervös. Men på söndagen var det äntligen kanonväder och 25 grader. Hjelm hoppades att det skulle komma tusen personer. Det kom tre tusen – drygt två tusen som betalade och resten ungar som slapp betala och en del som plankade in genom fårhagarna på Ållebergs branta sidor.
Ållebergsspelen var ett familjejippo och det såldes ingen alkohol men en del hade öl eller sprit i bilarna på parkeringen och gick dit en sväng då och då för att tanka mellanöl som blivit tillåtet året innan. I Falköping var Bayerskt Öl eller Guld-Öl från Sandwalls Bryggeri i Borås ganska populärt. En del blandade renat brännvin, Explorer vodka eller Star Gin med Zingo eller Trocadero. Tjejerna smusslade hellre med vitt vin som Beyaz eller Sylvaner.
Rockbandet Keep Rollers spelade.
Konferencieren Stig Andreasson presenterade svärdslukaren El Salama som Andreasson sa var världsberömd. Han hette egentligen John Blixt och var från Hälsingland. 
Han stoppade ner häcksaxar i halsen och klippte. Många i publiken tyckte det var så äckligt att de gick.
Bosse Lidéns orkester med Eva Roos skulle spela dansmusik senare på kvällen men många av besökarna hade nog mest kommit för Hep Stars och Hootenanny Singers.
Hep Stars kom först.
 
De anlände till Ålleberg i god tid före tre då konserten skulle börja.
De körde upp för bergssidan på en grusväg som ringlade sig i ett par nittiogradersböjar förbi Saleby gård och några små sjöar på östra sidan av berget som segelflygarna kallade Osthanget där de brukade flyga parallellt med berget i uppvindarna som bildades vid branten.
Vägen var så smal att bara en bil fick plats och ibland så guppig att bilarnas långa överhäng dunsade i och rev upp damm.
Ålleberg var en bedårande idyll av hagar med feta får och lammungar som struttade omkring som i en reklamfilm för dasspapper. 
Ålleberg gömde på hemliga skatter och i början av 1800-talet hittade ett par karlar ett halsband av guld som vägde nästan ett kilo.
Vid småsjöarna häckade häger och svan.
Hep Stars anlände i god tid före klockan tre då konserten skulle börja.
Massor av publik var redan där. Många tjejer i rakklippt lugg, mycket svart kajal runt ögonen, blusar med volanger och korta kjolar som slutade långt ovanför knäet. De riktigt tuffa tjejerna hade små stövlar av vit plast.
Sture Hjelm tog emot killarna som i väntan på konserten la sig i gröngräset vid bergskanten och njöt av solen. 
Hjelm hade med dottern Ulrika som var åtta och tvillingarna Pia och Peter som var fem.
Ungarna satt i knäet på grabbarna och de var hur trevliga som helst, tyckte Hjelm. Det var rätt mysig stämning.
Killarna bytte om i en gammal hangar för segelflygplan.
Svenne hade gredelina tajta byxor, ljus polotröja och blazer.
Ulla-Britt Carlsson var femton och hennes kompis Mona Davidsson hade åkt bil upp till Ålleberg med Monas storasyster som hade körkort.
De stod utanför hangaren när killarna kom ut och fick Svennes och Bennys autografer.
Gunnar Johanzon var också med i Falköpings Bollklubb och han sa:
– Man fick funka lite som livvakt också.
Han lotsade killarna på en liten kostig fram till baksidan av stora scenen.
Vid sidan av scenen var Hep Stars prydliga, artiga och städade killar.
På scenen var de något helt nytt i Popsverige – röjiga, rockiga, vilda …
Felle drog i gång showen med att gallskrika ut grabbarnas namn i högtalarna som stod på max.
– Chrille! Janne! Lelle! Benny! 
En efter en rusade de in på scenen.
… och Svenne!
Tjejerna gallskrek.
Vildaste numret var Whole lotta sshakin’ goin’ on som blivit omåttligt populär i en version med Jerry Lee Lewis.
Lelle greppade gitarren som en yxa och försökte hugga huvudet av Svenne.
Publiken hoppade upp och ner.
Benny klättrade upp på en högtalare och rockade den fram och tillbaka.
Svenne kastade sig på scengolvet.
Lelle var vildast på scen. Han for omkring på samma sätt som Mick Jagger.
Svenne hoppade upp på en annan högtalare. 
Yes, I said come over baby 
baby you can’t go wrong 
We aint fakin’ 
Whole lot of shakin’ goin’ on …
Vid det här laget brukade en del brudar skrika hysteriskt. 
Det hände att några svimmade.
Shake baby shake!
En bit in i showen körde man Sunny girl med Bennys lite yxiga engelska text. 
Sunny girl var Sveriges hetaste låt de här veckorna och tjejer nere i publiken grät.
Sunny girl var en av de lugnaste låtarna.
Det gjorde ingen större skillnad.
Fansens gallskrik rullade ut över Västgötaslätten mot Falköping.
Poliserna såg lite oroliga ut. Det här var inte vad de räknat med.
Poliserna bildade kedja med de civila vakterna för att hindra publiken att storma scenen.
Det var stökigt både på och nedanför scenen.
Det var då dansbanan som publiken stod på inte höll pall när fler än tusen personer hoppade upp och ner.
Banan sjönk ner en bit i marken.
Polisen och vakterna motade med viss möda ner publiken för att lätta på trycket.
Plötsligt var killarna borta. Det var en del av showen, de skulle vara lite mystiska. Men de försvann också av säkerhetsskäl innan publiken kunde kasta sig över dem.
De smet ut samma väg som de kommit innan fansen förstod att konserten var över. De lotsades tillbaka på samma kostig som de kommit på till hangaren där de bytte om.
Det var för Hep Stars en helt normal spelning. För polisen från Falköping var det något nytt med en så het och galen publik.
Under tiden närmade sig landets näst mest populära band Ålleberg – Hootenanny Singers.
Kontrasten kunde inte vara större – rockiga Hep Stars och svärmorsdrömmarna från Västervik.
I Hootenanny Singers bil satt Björn Ulvaeus och drömde om att skriva fler egna låtar – lite rockigare och på engelska.
 
Hep Stars hoppade in i sina Thunderbirds och Mustanger och lämnade festplatsen på vägen som ledde ner från Ålleberg.
En bit ner på branten mötte de en gräddvit Volvo Amazon kombi.
Vägen var så smal att bilarna inte fick plats att mötas.
De fick maka sig lite åt sidan med hjulen en bit ut i gräset.
I Amazonen satt Hootenanny Singers.
Det var första gången de två gängen möttes – Sveriges två mest populära band – men fullkomligt olika i sin utstrålning. Hep Stars med röjrock och jänkarjärn. Hootenanny Singers lite välkammade och hopträngda i folkhemsbilen.
De visste en del om varandra – de läste ju Bild-Journalen som var landets ledande poptidning. Och Hootenanny Singers var tillsammans med Sven-Ingvars de enda som med viss regelbundenhet hotade Hep Stars toppnoteringar på hitlistorna.
Hootenanny Singers hade under sin karriär 40 låtar på Svensktoppen och de var oerhört flitiga i folkparkerna. Ett år genomförde de 160 spelningar.
Den här sommaren uppträdde killarna från Västervik i mossgröna kostymer med rakskurna västar och skära skjortor. De såg ut som prinsesstårtor.
De var kortklippta. Björn var den ende som hade lite hår ned över öronen.
På ett skivomslag rökte Johan Karlberg pipa. 
Det låg ett akademiskt skimmer över gänget …
Men det var en gnutta bedrägligt. Killarna i Hootenanny Singers kunde liksom Hep Stars röja loss med bärs och brudar. Men inte på scen.
Nu möttes de där på en dammig väg i den svenska sommar¬idyllen.
– Tjena, grabbar!
– Fan, kul å ses!
Bilarna stod bredvid varandra i motsatt riktning och killarna hängde över dörrarna med armarna.
Nästa dag – på måndagen – skulle några av killarna i Hootenanny Singers rycka in i lumpen. De skulle ha lite partaj på kvällen efter giget på Ålleberg.
– Vi ska bo på Rally Hotell i Linköping, sa någon i Hootenanny Singers. Där blir det party. Häng med, vet jag …
Var det något som Hep Stars sällan tackade nej till så var det ett bra party. Och så ville de känna lite på Hootenanny Singers.
– Vi kommer!
Uppdaterad: 06 SEP 2021 18:56 Skribent: Björn Magnusson
E-post: Adressen Gömd

Shopen

Nu kan du handla våra böcker, billigt som tusan.

Till Shopen

Segelflyg igår och idag

Eller varför inte Bergfalke spryglar eller en Barograf?

 


 

Retro-cupen RST

 Retro-Cupen

Länk till Retro-Cupen 


Dansk Svaeveflyvehistorisk Klub

Dansk Sväveflyg Historiska förening 

 Länk till DaSK


Segelflyget

Länk till Segelflyget

Postadress:
Segelflygets Veteransällskap - Flygsport
Box 750
52122 Falköping

Kontakt:
Tel: 0703428161
E-post: This is a mailto link

Du följer väl oss på Facebook??

Segelflygets Veteransällskapet Ålleberg

Klicka här för att komma dit


 

EFTERLYSNING

Vi har många bilder i vårt bildarkiv. Men vi har inte uppgifter om vilka som är med på bilderna eller var dom är och vad dom gjorde. Vet du ? Skriv  nummret på bilden och i vilken mapp den låg och skicka ett mail till mig så skriver jag in uppgifterna.

Bildarkivet

// Webmaster

Jag vill också vara med och flyga veteransegelflygplan på Ålleberg i sommar. Medlemsavgiften är bara 150:- för dig yngre än 26 år och 300:- för övriga.

Klicka här


Ladda ner senaste Informationsbladet i .pdf format. Allt viktigt på ett ställe